Om mindre än två timmar så slutar jag för dagen och jag längtar. Jag längtar hem till att få gå och lägga mig för jag är så himla trött. Ungefär nånstans mellan onsdag och torsdag så blir jag alltid helt slut i hjärnan när jag jobbar mina sena veckor, min hjärna vill bara gå i dvala känns det som. Anledningen till att jag känner extra mycket så idag berodde nog på att jag var på jobbet tre timmar tidigare än vanligt i samband med ett möte. Det kändes som att det mötet gick bra och helt klart var värt mina färre sovtimmar. 

 

Jag måste säga att denna veckan har gått fort och ge mig en extra klapp på axeln för att jag tagit mig igenom den. Det kändes redan lite tungt i början av veckan av någon anledning så det är skönt att det snart är helg igen. Än sålänge så har vi inget planerat, men jag hoppas att det blev en helg med mycket skratt för det känns som att det var ett tag sedan jag fick mig ett hjälp-jag-får-ont-i-magen-skratt-för-att-det-är-så-kul skratt. Sådana stunder behövs för att man skall känna att det är roligt att vara människa, för många gånger så är livet riktigt allvarligt jämnt och svart på vit. Någonstans i allt allvar så måste vi kunna ha ögonblick av ren glädje för att känna livsglädje. 

 

Ja, det här inlägget blev ju inte så himla givande direkt med en otrolig text... Men jag är som sagt lite seg i hjärnan och behöver sömn för att ladda batterierna. 

 

Nästa vecka blir nog "bättre" med löningsvecka och förhoppningsvis roliga svar.

 

Nu skall jag rensa vår jobbinkorg på epost och om tid finns se något roligt klipp.

 

Hej svejs.