Tangenterna smattrar, solen har gått ner,rummet är fullt utav kontorsstolar och här sitter jag. Lunchen som egentligen borde kallas en sen middag har ätits och jag är väldigt nöjd över att jag igår klockan två mitt i natten stod och gjorde köttfärssås och spagetti trots att jag egentligen hade lust att sova. Ni läste också att det stod pasta, för min kropp eller kanske egentligen min tid känns för kort för att planera lchf kost just nu.

När jag säger att min tid känns liten så betyder det till exempel att jag och mannen i mitt liv är lediga ihop 1 gång i veckan utan romantiska hemmakvällar efter jobbet då vi arbetar skift. Det betyder också att jag oftast inte har lediga dagar samtidigt som en vän. När mina 3 lediga dagar är över så jobbar jag 6 dagar i streck så det är inte jätte lätt att bara "vänta på nästa helg" för jag är ledig helg var tredje vecka. Om det gör mig bitter?

Om det tar på ett förhållande? Jag vill blunda och säga nej, men det är väldigt frustrerande att vilja vara med sin kille mer än vad som är möjligt. Men vet ni vad? Jag har mannen i mina drömmar så kämpar på här borta.

Just nu har jag inte så mycket mer att säga, men vi kommer helt klart att ses mer här i bloggen snart. Nästa gång så hoppas jag att livet inte ser lika tokigt ut (hoppet finns). Ni får pussa lite extra på era sambos och njuta av er vardag sålänge ni som har ett jobb med kontorstider!

Här får ni en bild på mig ifrån när vi faktiskt hade lite tid ihop och var på semester i Rom! (Colosseum syns där bak)