Det bara regnar
Det har regnat här i flera dagar nu och det känns i både humöret och i kroppen. Tänk vilken skillnad det är på oss beroende på hur vädret är. Lite regn är mysigt tänk säkert ni? Då säger jag till er hemma i Sverige med snökaoset att det är väl sådär-hej-hopp-och-skutt-kalas-kul? Va...inte?
När det regnar på Malta så kan det ösa ner med så hårda vatten droppar att det lika gärna skulle kunna vara spikar som dinglar ner i från skyn. Ett riktigt oväder helt enkelt.
Så vad har jag haft för mig? På dagarna så jobbar jag skift 7,45 till 16,30 och är på dag 4 av 6 imorgon. Tiden verkligen springer förbi om det är på gott eller ont har jag inte listat ut helt. Jag tycker nästan att det går att syna sinnestillståndet jag har just nu i mina meningar - Grå, emot världen och kanske lite ledsen.
Dagen började med sömnbrist, små skvättar av förtvivlan och slutar med att jag får krypa ihop ensam i sängen för andra dagen i rad. Hm, går ju nästan att förutspå hur himla gott jag kommer sova i natt...
Sådana här dagar som inte är så rosenröda eller avslutas lyckliga i hjärtat ger mig några tankar:
- Åh, vad jag saknar min mamma och familj i Sverige nu.
- Jag känner mig ensam fast jag är älskad, ska jag göra det?
- Att få uppmärksamhet och vara nära den jag tycker om verkar vara väldigt viktigt för mig just nu, gör det mig krävande?
Det är tur att även jag hinner bli klokare ikapp med att tiden rusar förbi och vet att det är en ny dag imorgon.
